nyanna_sallfors2.jpg

Anna Sällfors Holmqvist beviljas 2,7 miljoner för forskning kring behandling mot akut lymfatisk leukemi hos barn

Barncancerfonden har beslutat att dela ut 150 miljoner i anslag till barncancerforskning. Medlen går till forskare som kan skapa kraft och kontinuitet i forskningen om barncancer. Anna Sällfors Holmqvist vid Skånes universitetssjukhus tilldelas 2 700 000 kronor under tre år för forskning kring kortisolbrist under behandling mot akut lymfatisk leukemi hos barn.

Vilken inriktning har din forskning och vad är det du forskar på just nu? 

Min inriktning är akuta biverkningar, sena biverkningar och sena komplikationer efter barncancer. Man ger ofta en rejält tuff behandling till barn, för att de klarar det och för att den gör att de överlever. Nu vill vi lära oss ännu mer om toxicitet – alltså biverkningar under pågående behandling.

Det här projektet rör en akut biverkan under pågående behandling för akut lymfatisk leukemi (ALL), närmare bestämt sekundär binjurebarksvikt. Ungefär en tredjedel av alla barn som får cancer får leukemi, och av alla barn som har cancer, har ca 25 procent ALL. Så det rör sig om en ganska stor patientgrupp för en barnonkolog, även om det i sig är en ovanlig sjukdom.

Vad innebär det att du nu blivit tilldelad medel från Barncancerfonden? Vad kommer ni att kunna göra nu som ni inte kunnat utan dessa medel?

För den här studien är det helt avgörande. Hade vi inte fått medel från Barncancerfonden hade vi inte kunnat genomföra den. Det här är en studie som ska genomföras i hela Lunds och Stockholms upptagningsområde, och vi bjuder gärna in andra centra i Sverige som vill vara med. På de patienter och familjer som tackar ja till att vara med i den här studien, kommer vi ta vissa blodprov och utföra vissa tester, och det kostar en del pengar att analysera dessa. Så det är framför allt det som anslaget kommer bekosta. Sedan kommer en del av pengarna gå till att frigöra tid så att vår doktorand kan jobba med det.

Vilka genombrott hoppas du på framåt? Vad blir konsekvenserna i förlängningen för de som drabbas?

Det finns idag inga riktlinjer för sekundär binjurebarksvikt under ALL-behandling – varken internationella eller nationella. Så man utreder, diagnostiserar och behandlar på det sätt som man tror är bäst på det lokala centrat. Det behövs alltså mer solida resultat - vi behöver kartlägga hur det egentligen fungerar. Vilka får sekundär binjurebarksvikt och vilket är bästa sättet att behandla och följa det?

Om några år när vi har resultatet från vår studie, då har vi kartlagt hur det ligger till och då kan vi utarbeta riktlinjer för hur vi ska utreda och behandla sekundär binjurebarksvikt. Först nationellt, men vi kommer också publicera resultaten i en medicinsk tidskrift så att även andra länder kan ta del av dem. Det yttersta målet med studien är att få resultat som kan ligga till grund för att utarbeta användbara riktlinjer.

Senast uppdaterad:
Publicerad:
Fotograf: Tamara Lackey Photography
Skribent: Frida Odelbring