Ett lyckokast enligt rektorn som upptäckte skolroboten

Malin Rimmö kände snabbt att studieroboten, som fungerar som elevens ögon och öron i klassrummet, skulle passa i verksamheten. I samband med en rektorskonferens slog hon ett slag för sin ”upptäckt”, vilket så småningom ledde fram till att huvudmannen fattade beslut om att köpa in tre robotar till Ragunda kommuns skolor.

– Vi har precis fått vår och kommit i gång. Den ska främst användas av elever med långtidssjukdom. Det som lockade oss mest var att den, trots en onormal situation, skapar en normal situation av en klassrumsmiljö. Du får samma undervisning som dina kamrater och kan delta i diskussionerna.

Hon berättar att både den elev och som nu använder roboten och hans familj uppskattar den och känner tacksamhet för tekniken.

– Han hade bara fått uppgifter annars, ”skriv det här, gör det här”, och skulle ha missat undervisningen som sker i klassrummet. Det ser han som den största fördelen, att få vara med i snacket som är kring en skoluppgift.

Hon berättar att roboten har tagits emot mycket bra. Något som upplevts som positivt är att den elev som behöver studera på distans kan delta mer aktivt i undervisningen i klassrummet, i stället för att få uppgifter att göra på egen hand.

– På distans missar man också snacket runt omkring en skoluppgift, så det är en annan stor fördel med roboten, säger Malin Rimmö.

Fördelar för både elever och lärare

Som rektor har Malin Rimmö ett arbetsgivaransvar för personalen. Även ur den aspekten ser hon stora fördelar med skolroboten. Tack vare AV1 slipper lärarna det tidskrävande arbetet med att göra två separata lektioner för samma klass.

– Eleven kan följa uppgiften på sin surfplatta, kommunicera, och känna att ”jag är en elev som alla andra”. Roboten är också ganska tålig och har fått följa med ut i korridoren på rasterna.

Hur hade ni gått tillväga utan en skolrobot?

– Då hade vi fått ordna undervisning på annan plats eller göra en lösning med en datorskärm riktad mot tavlan och så vidare. Det hade blivit väldigt omständligt, avslutar rektor Malin. 

AV1 utvecklades av norska företaget No isolation och introducerades 2017 i Sverige. Totalt finns i dag 42 robotar fördelade på sex regionala cancercenter, men projektet avslutades formellt vid årsskiftet.

– Under 2021 kommer en ny modell att testas där Barncancerfonden erbjuder elever och deras hemskolor att testa den kostnadsfritt under fyra månader. Detta ger både eleven och skolan möjlighet att se och lära hur roboten fungerar innan skolan förhoppningsvis tar över kostnaden för den behandlingstid som återstår för eleven, säger Barncancerfondens rådgivare Kärstin Ödman Ryberg.

Nästa logiska steg

Kärstin berättar om hur det även för Barncancerfondens del började med en artikel i tidningen Barn&Cancer, i augusti 2016. Numret hade skoltema och där poängterades vikten av att inte glömma bort de barn som inte kommer tillbaka efter sommarlovet.

– En sjukhuslärare i Umeå tipsade i artikeln om att ställa ett gosedjur på bänken för att påminna om eleven som inte närvarar. I samma veva kontaktades vi av No isolation som ville komma och presentera en ny robot på just temat ”hur kan man hålla elever kvar i skolan?” och vi kände att det var nästa logiska steg, berättar Kärstin. 

Inledningsvis föreslog utvecklarna en lösning där även eleven skulle vara synlig. Men en förstudie visade att samtliga användare ville se och prata men inte själva synas. Efter att även ha säkerställt att den personliga integriteten var skyddad och att den inte skulle störa elever i klassrummet, finansierade Barncancerfonden de första fyra robotarna.

Hur har mottagandet av skolroboten varit generellt?

– Förvånansvärt bra, jag hör få klagomål i dag. I början var listan på förbättringsförslag lång men utvecklarna har verkligen levt upp till sitt åtagande och tagit vara på den feedback som de fått. Norra regionen har på en del ställen mött större utmaningar, bland annat på grund av sämre fiberutbyggnad. Men under åren har även det successivt förbättrats, avslutar Kärstin.