Månadens forskare

Varje månad presenteras en forskare vars arbete finansieras av Barncancerfondens givare. 

Månadens forskare i september är:

Joakim Lundeberg

Vem är du och var arbetar du?
Jag heter Joakim Lundeberg och jobbar på Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm sedan 2010 och leder en forskningsgrupp inom genteknik. SciLifeLab är en relativ ny satsning där forskningsgrupper från Karolinska Institutet, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan samverkar för att kunna möta de vetenskapliga utmaningar som kräver flera olika kompetenser som inte finns samlade på ett enda universitet.

Vilket är ditt forskningsområde och vad forskar du på just nu?
Jag har under flera år varit fascinerad av människans arvsmassa och hur generna, som ligger som isolerade öar längs våra kromosomer, kan styra cellers och vävnaders grundläggande funktioner och organisation. Vid cancer uppstår en obalans i cell/vävnad, vilken ofta kan länkas till förändringar i arvsmassan. Det finns dock många obesvarade frågor om hur cancer uppstår, etablerar sig och sprider sig och vi försöker idag katalogisera de förändringar man ser för ett leta efter gemensamma mekanismer.

Metoder för kartläggning av arvsmassan och dess gener har blivit mycket mer tillgängliga idag då kostnaden har sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Vi har tagit fram en helt ny teknik som drar nytta av denna ”DNA-sekveneringsrevolution”. I ett samarbete mellan KTH och KI har vi kombinerat möjligheten att både kunna studera en tumörs morfologi och organisation i ett mikroskop och samtidigt analysera alla gener som är aktiva i de olika delarna av tumören. Vi presenterade metoden i den mycket väl ansedda tidningen Science nu i juli och responsen har varit fantastisk eftersom detta öppnar helt nya möjligheter till en förbättrad diagnostik. Just nu använder vi denna teknik för att analysera hjärntumörer hos barn i ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och målet är att kunna ta fram ny förståelse om denna typ av komplexa tumörer.

Hur har din finansiering från Barncancerfonden påverkat din forskning?
Stödet från Barncancerfonden har varit helt central för vårt projekt. Det har gett oss möjlighet att etablera ett samarbete mellan SciLifeLab och sjukhuset som är en förutsättning för att forskning skall kunna leda till bättre vård. Stödet ger oss även utrymme till att etablera tekniken för svårkarakteriserade hjärntumörer innan man börjar använda den som ett forsknings och diagnostiskt verktyg.

Hur ser framtiden inom ditt forskningsfält ut? Vilket/vilka genombrott tror och hoppas du på de närmaste åren?
Jag är övertygad om att analys av arvsmassan och dess gener i någon form kommer att bli ett av framtidens verktyg inom tumördiagnostiken – informationen är ofta digital och ger oss chansen till att bättre jämföra olika patienter och deras tumörer. Redan idag har dessa nya DNA-sekveneringsbaserade tekniker introducerats i andra delar av vården, t.ex. inom klinisk genetik (ärftliga sjukdomar). Tumörer är dock väsentligt mer utmanande eftersom varje tumör är unik och heterogen. Förhoppningsvis kommer snart varje enskild tumör att kunna kartläggas med avseende på dess genetiska förändringar och det kommer med all sannolikhet innebära en väsentligt bättre och individualiserad behandling av cancerpatienten.

Övrigt jag vill tillägga:
Det finns många personer som har varit centrala i att utveckla metoden vi nu använder för att studera hjärntumörerna och en extra tanke går till forskarna och doktoranderna Patrik Ståhl, Fredrik Salmén, Sanja Vickovic och Jonas Frisen för deras insats men även Linda Kvastad som nu jobbar med hjärntumörerna. Vi har stora förväntningar på att vårt Barncancerfondssamarbete med Monica Nister och Teresita Diaz De Ståhl på Cancer Centrum Karolinska kommer bidra med både innovation och kunskap.

Här kan du läsa om tidigare månadens forskare: 

2016

Augusti - Pernilla Pergert, forskare vid Karolinska institutet
Juli - Olle Lindberg, forskare vid University of California, San Francisco
Juni - Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet
Maj - David Gisselsson Nord, barncancerforskare vid Lunds universitet

April - Frida Abel, forskagruppsledare vid Göteborgs universitet
Mars - Anna Andersson, forskargruppsledare vid Lunds universitet
Februari - Karin Wårdell, professor vid Linköpings universitet
Januari - Gustaf Ljungman, docent och överläkare vid Akademiska barnsjukhuset

2015

December - Marie Arsenian Henriksson, professor vid Karolinska institutet
November - Jonas Mattsson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset 
Oktober - Mikael Karlsson, professor vid Umeå universitet
September - Finn Hallböök, professor vid Uppsala universitet
Augusti - Alexander Pietras, forskare vid Lunds universitet
Juli - Frida Holm, postdoktor vid University of California, USA
Juni - Karin Mellgren, överläkare och sektionschef, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Maj - Fredrik Swartling, forskargruppledare, Uppsala universitet
April - Outimaija Mäkitie, docent och barnläkare, Karolinska institutet
Mars - Niclas Roxhed, forskningsledare, Kungliga tekniska högskolan
Februari - Ingrid van´t Hooft, psykolog och specialist i neuropsykologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhusJanuari - Helena Carén, medicine doktor och gruppledare vid Sahlgrenska Cancer Center

2014

December - Jonas Abrahamsson, docent och överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus
November - Lena Wettergren, docent och lektor vid Karolinska institutet
Oktober - Klas Blomgren, barnonkolog och professor vid Karolinska institutet