Månadens forskare

Varje månad presenteras en forskare vars arbete finansieras av Barncancerfondens givare. 

Månadens forskare i augusti är:

Pernilla Pergert

Vem är du och var arbetar du?
Jag heter Pernilla Pergert och är forskargruppsledare för Vårdvetenskaplig barncancerforskning vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH) vid Karolinska Institutet. http://ki.se/kbh/vardvetenskaplig-barncancerforskning

Jag är barnsjuksköterska och har arbetat på barncancerenheten i Stockholm i många år. Tidigare har jag kombinerat arbetet på barncancerenheten med forskning men sedan 2014 arbetar jag heltid med forskning. Jag har erfarenhet och utbildning i internationell hälsa och min avhandling handlade om vårdsituationen för familjer med utländsk bakgrund i barncancervården. Jag har också arbetat mycket med etiska frågor i sjukvårdens vardag, bland annat som etikombud på barncancerenheten, som medlem i etikrådet på Karolinska Universitetssjukhuset och som medlem, och förnärvarande som ordförande, i en nordisk arbetsgrupp i etik inom barncancervården.

Vilket är ditt forskningsområde och vad forskar du på just nu?
Forskargruppen genomför bland annat vårdvetenskaplig forskning inom: interkulturell vård och klinisk etik. Interkulturell vård handlar om vårdmöten med kulturella/språkliga barriärer och klinisk etik handlar om etiska problem i barncancervården.

Just nu håller vi på med en nationell studie i barncancervården med tre delar om hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av: att kommunicera med personer som har begränsade kunskaper i svenska, moralisk stress samt det etiska klimatet på deras arbetsplats.

Kommunikation över språkbarriärer har identifierats som en av de största utmaningarna i mötet med familjer med utländsk bakgrund. Bra kommunikation skapar trygghet och forskning har visat att föräldrar anser att bra kommunikation och information hjälper dem att minska kaos och ökar känslan av kontroll. Syftet med studien är att utforska hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av kommunikation, med och utan tolk, med familjer som har begränsade kunskaper i svenska. Dessutom planerar en postdoktor i gruppen (Elisabet Tiselius) att genomföra observationer för att bättre förstå hur familjer med begränsade kunskaper i svenska hanterar kommunikation över språkbarriärer i barncancervården.

Moralisk stress kan uppstå när hälso- och sjukvårdpersonalen står inför etiska problem och inte kan handla så som de uppfattar etiskt riktigt eller när de känner osäkerhet om vad som är rätt vid beslutsfattande. Syftet med studien är att identifiera vilka situationer som kan leda till moralisk stress och förhoppningen är att dessa situationer i framtiden ska kunna förebyggas eller hanteras för att motverka moralisk stress hos personalen.

Det etiska klimatet utgörs av olika faktorer i arbetsmiljön (t.ex. stöd från medarbetare och chefer) som påverkar personalens möjlighet att uppmärksamma och hantera etiska problem. Syftet med studien är att utforska hur hälso- och sjukvårdspersonalen i barncancervården uppfattar det etiska klimatet på sina arbetsplatser. Resultatet kommer att kunna användas i det ständiga arbetet med att förbättra arbetsmiljön och olika aspekter av det etiska klimatet, vilket tidigare har visat sig minska omsättningen av sjuksköterskor.

Hur har din finansiering från Barncancerfonden påverkat din forskning?
Det är svårt att få finansiering för vårdvetenskaplig forskning som inte syftar till att ta fram bot utan snarare förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonalen att kunna erbjuda en god vård och till att förbättra vårdsituationen för barnet och familjen. Barncancerfonden har haft helt avgörande betydelse för mina möjligheter att bedriva forskning. De har finansierat merparten av min forskning och finansierar även min nuvarande 4-åriga tjänst. Vidare delfinansierar de två postdoktorer i forskargruppen och vi har även pågående projektbidrag från Barncancerfonden. Dessutom finansierar Barncancerfonden den nordiska arbetsgruppen i etik, vilket möjliggör gruppens arbete inom barncancervården.

Hur ser framtiden inom ditt forskningsfält ut? Vilket/vilka genombrott tror och hoppas du på de närmaste åren?
För att utforska komplexiteten i kommunikation över språkbarriärer har vi ett tvärvetenskapligt perspektiv – vi kombinera kompetenser från olika vetenskapsområden: kommunikations-, tolk-, medicinsk- och vårdvetenskap. Vi tror att detta tvärvetenskapliga perspektiv är av avgörande betydelse för att resultaten ska komma till användning tvärprofessionellt. Förhoppningen är också att resultaten ska kunna användas på politisk nivå för att påverka samhällsstrukturer. Att kunna erbjuda fungerande kommunikation till alla är en förutsättning för rättvis vård.

Det har tidigare funnits ett gap mellan vårdforskning och vård; en stor del av forskningsresultaten har inte nått ut i vården. Vi har i samband med datainsamlingen besökt Sveriges alla sex barncancercentra och erbjudit föreläsningar och dialog om kommunikation över språkbarriärer och etiska problem i vården av cancersjuka barn samt hur dessa kan hanteras. Vi kommer återigen att erbjuda föreläsningar och dialog kring dessa frågor i samband med att vi presenterar resultaten från den nationella studien för personalen på de olika barncancercentren. Förhoppningen är att detta kan bidra till att överbrygga gapet och förbättra samverkan mellan forskningen och vården och att de kan använda sina resultat för att genomföra förbättringar i vården av cancersjuka barn.

Vidare planerar vi att genomföra studien i andra Nordiska länder i samarbete med den nordiska arbetsgruppen i etik. Förhoppningen är att etiskt stödarbete, både av arbetsgruppen i etik men även lokalt, ska kunna utformas baserat på våra resultat. 

Övrigt jag vill tillägga:
Jag är så tacksam att få arbeta med kompetenta och engagerade medarbetare. Medlemmarna i forskargruppen som arbetar med interkulturell vård & klinisk etik är:

Kim Lützén, Leg. sjuksköterska, Med dr., Professor
Margareta af Sandeberg, Barnsjuksköterska, Med dr., Postdoktor
Elisabet Tiselius, Tolk, Fil dr., Postdoktor
Cecilia Bartholdson, Barnsjuksköterska, Med dr.
Johanna Granhagen Jungner, Leg. Sjuksköterska, Fil mag., Doktorand

Jag vill också framföra ett stort tack till all hälso- och sjukvårdspersonal som deltagit i vår forskning och som varje dag gör sitt bästa för att erbjuda en god vård till barn och familjer som drabbats av barncancer. 

Foto: Sara Malmberg

Här kan du läsa om tidigare månadens forskare: 

2016

Juli: Olle Lindberg, forskare vid University of California, San Francisco
Juni: Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet
Maj: David Gisselsson Nord, barncancerforskare vid Lunds universitet

April: Frida Abel, forskagruppsledare vid Göteborgs universitet
Mars: Anna Andersson, forskargruppsledare vid Lunds universitet
Februari - Karin Wårdell, professor vid Linköpings universitet
Januari - Gustaf Ljungman, docent och överläkare vid Akademiska barnsjukhuset

2015

December - Marie Arsenian Henriksson, professor vid Karolinska institutet
November - Jonas Mattsson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset 
Oktober - Mikael Karlsson, professor vid Umeå universitet
September - Finn Hallböök, professor vid Uppsala universitet
Augusti - Alexander Pietras, forskare vid Lunds universitet
Juli - Frida Holm, postdoktor vid University of California, USA
Juni - Karin Mellgren, överläkare och sektionschef, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Maj - Fredrik Swartling, forskargruppledare, Uppsala universitet
April - Outimaija Mäkitie, docent och barnläkare, Karolinska institutet
Mars - Niclas Roxhed, forskningsledare, Kungliga tekniska högskolan
Februari - Ingrid van´t Hooft, psykolog och specialist i neuropsykologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhusJanuari - Helena Carén, medicine doktor och gruppledare vid Sahlgrenska Cancer Center

2014

December - Jonas Abrahamsson, docent och överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus
November - Lena Wettergren, docent och lektor vid Karolinska institutet
Oktober - Klas Blomgren, barnonkolog och professor vid Karolinska institutet