Leukemi – cancer i benmärgen

Skelett

Leukemi kallades förr blodcancer, men är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Den karaktäriseras av okontrollerad tillväxt av omogna förstadier till vita blodkroppar i benmärgen.

Leukemicellerna tränger ut den friska blodbildningen och tränger sig så småningom även in i blodet och övriga organ i kroppen. Det finns många olika typer av leukemi, men de två huvudtyperna är akut lymfatisk leukemi, ALL, och akut myeloisk leukemi, AML.

Symptom

Blekhet, trötthet, bensmärtor, blåmärken som inte försvinner, svårläkta sår samt infektionskänslighet kan vara tecken på leukemi. Ett kännetecken för sjukdomen är att barnet stadigt blir allt sämre.

Diagnos

När föräldrar och sjukvårdspersonal misstänker leukemi tas ett blodprov för att ställa diagnos. Läkaren tar därefter ett benmärgsprov för att avgöra vilken leukemityp patienten drabbats av. I benmärgsprovet letar läkaren också efter kända avvikelser hos de sjuka cellerna.

Behandling

Akut lymfatisk leukemi, ALL, behandlas mer eller mindre kontinuerligt med cytostatika under två till två och ett halvt år. Behandlingen delas in i standard-, medel- eller högrisk, där högriskbehandlingen ofta inkluderar benmärgstransplantation.

Akut myeloisk leukemi, AML, har en kortare behandlingstid men är mer intensiv. Den pågår i ungefär ett år. Behandlingen delas in i standard- och högrisk. För högriskpatienterna kan det dessutom krävas en benmärgstransplantation.

Benmärgsprov

Benmärgen finns i alla kroppens ben, framför allt i bäckenet och de tjockare rörbenen. I benmärgen bildas nästan alla celler som finns i blodet. Vävnad från benmärgen ger därför viktig information om blodsjukdomar som till exempel leukemi.

Benmärg tas oftast från höftkammen. En specialkanyl sticks in i märgen, inuti benet. Nålen tar med sig en liten bit vävnad ut.

Komplikationer

Vissa cytostatika kan påverka funktionen i vissa organ, till exempel njurarna. Under behandlingen mäts därför njurfunktionen för att undvika en skada. Det finns även cytostatika som kan påverka hjärtfunktionen.

Prognos

Prognosen för leukemi har blivit betydligt bättre under senare år tack vare en bättre diagnostik och en allt effektivare behandling. Cirka 86 procent av barnen som drabbas av ALL överlever, medan prognosen för AML är drygt 60 procent.

Forskning

Det forskas bland annat på hur man kan ge medicin på ett bättre sätt, i lägre doser under längre tid, och utifrån varje patients unika kropp och genuppsättning.

Dessutom utvecklas bättre metoder för omvårdnad hela tiden. Det handlar om bättre läkemedel mot illamående och andra biverkningar efter en cytostatikakur.

Forskarna vill också hitta nya läkemedel som gör att cancercellerna släcks men finns kvar i kroppen som ”tysta celler”, medan de friska cellerna behåller sina funktioner.

Olle Björk, professor i barnonkologi, berättar om hur behandlingen av leukemi har gått framåt.

Drabbade berättar

Norton Bergström 

Diagnos: Leukemi, ALL. Insjuknande 2008, färdigbehandlad 2010.

Värt att veta om leukemi

  • Under 1980-talet gavs barn med cancer ofta enskilda cytostatika i små doser, så kallad monoterapi.
  • På 1990-talet kom multiterapi, det vill säga att man kombinerade flera cytostatika i skräddarsydda behandlingsprotokoll.
  • Under 2000-talet har läkarna ökat doserna för nästan alla typer av cytostatika. Det har lett till att fler barn överlever och man tror att prognoser för de flesta barncancersjukdomar kommer att förbättras ytterligare framöver.