De flesta barn som genomgått en cancerbehandling kan leva ett normalt liv. Emellertid kan vissa barn få bestående men efter genomgången cancersjukdom och behandling.

Som en generell regel kan man säga att ju yngre barnet är ju känsligare är barnet för strålbehandling. Den ibland nödvändiga strålbehandlingen kan hämma tillväxten av skelettet. Hjärnan genomgår en mognad som gör att nervtrådarnas definitiva utseende är klart vid ungefär tre – fyra års ålder. Före denna tidpunkt bör man endast om det är nödvändigt stråla mot hjärnan då den biologiska utvecklingen av nervcellerna kan hindras.

Sena komplikationer

Komplikationer efter hjärntumör

Barn som haft hjärntumör är den grupp som har mest kvarstående problem efter sjukdom och behandling. Hjärntumörens art och läge avgör vilka dessa problem kan bli. Det finns barn som inte får några framtida problem alls efter till exempel operation av vissa typer av lillhjärnstumörer, exempelvis så kallad cerebellärt astrocytom I.

Men det finns också barn med andra typer av hjärntumörer som har betydande kvarstående handikapp såsom inlärningsproblem och talsvårigheter. Om en hjärntumör sitter mitt inne i hjärnan kan hormonproduktionen från hypofysen drabbas. Behandling med hormoner, som sköldkörtelhormon och tillväxthormon, kan lösa flera av de problem som uppstår.

Vissa barn, speciellt de som måste strålas, kan drabbas av inlärningssvårigheter. Den viktigaste faktorn är barnets ålder.

Cytostatika kan ge problem med Njur- och hjärtfunktion

Vissa cytostatika kan påverka funktionen i vissa organ som till exempel njurfunktionen. Under behandlingen mäts hela tiden njurfunktionen för att kunna undvika en skada. Finns tecken på att njurarna inte orkar med behandlingen kan man förändra denna. En viss bestående njurskada kan förekomma men som regel påverkar den inte det fortsatta livet i väsentlig grad.

Det finns även cytostatika som kan påverka hjärtfunktionen. På senare år har man emellertid upptäckt att om dessa cytostatika ges långsamt under flera timmar istället för en snabb injektion minskar risken för hjärtpåverkan. Hjärtfunktionen kontrolleras under behandlingen så att behandlingen kan förändras om problem uppstår.

Man måste dock hålla i minnet att det allra farligaste för barn med cancer är att inte få någon behandling alls!

Bättre behandlingar med färre efterverkningar

Barn- och tonårscancerbehandlingen har utvecklats starkt under de senaste åren. De som är unga vuxna och behandlades för 15 – 20 år sedan kan ha kvarstående problem av den behandling som gavs då. På den tiden ägnades inte så mycket tid åt de långsiktiga besvären utan överlevnaden överskuggade allt.

Förfinade behandlingsmetoder

Mycket har förändrats inom barncancerbehandligen sedan dess. Prognosen för de flesta barncancersjukdomarna har förbättrats mycket kraftigt. Det har också inneburit att man har kunnat göra förändringar i behandlingarna som syftar till att minska kvarstående symtom efter genomgången cancersjukdom och behandling. Som ett exempel har cytostatikabehandlingen förfinats så att de ovan nämnda njurproblemen kunnat minskas. I många behandlingsprotokoll har man kunnat minska eller ta bort strålningen.

Ökad bibehållen fertilitet

Ett annat exempel är att vid vissa typer av lymfkörtelcancer har man förändrat behandlingen så att man behandlar pojkar och flickor olika för att kunna behålla fertiliteten hos pojkar. Att bibehålla fertiliteten hos pojkar är svårare än att bibehålla fertilitet hos flickor. Detta beror på att flickornas alla ägg i äggstockarna finns anlagda redan vid födelsen medan pojkarnas spermier tillverkas varje dag genom celldelning och cytostatika påverkar celldelning.

De flesta barn som genomgått cancerbehandling har ett normalt liv och majoriteten av barnen har också en bibehållen fertilitet.