Cytostatika är en grupp mediciner som alla har det gemensamt att de påverkar cellens förmåga att dela sig och bilda fler celler.

En cancersjukdom uppstår genom att en eller flera celler får en ”felaktig information”. Detta betyder att av en eller annan orsak har några av generna i tumörcellen förändrats så att cellen får information att den bara ska fortsätta att dela sig och dela sig. Cytostatikan påverkar cellens förmåga att dela sig.

Olika cellstadier, olika cytostatika

När en cell ska dela sig genomgår den flera stadier. Först kommer ett förberedelsestadie, sedan kommer en period då cellen samlar in material så att en cell ska kunna bli två celler. Det tredje stadiet är själva delningen då cellen snörs av så att det blir som en midja på cellen och så småningom så snörs midjan åt så att det blir två nya celler.

Alla dessa stadier går att påverka och olika cytostatika påverkar olika stadier i cellens delningsprocess. Det är därför nödvändigt att ibland kombinera cytostatikamediciner på så sätt att en medicin påverkar ett stadium i delningsprocessen medan en annan medicin påverkar ett annat stadium. På detta sätt får man en större möjlighet att kunna hindra en cancercells fortsatta delning.

Cytostatikakur

I ett visst ögonblick är det bara några av cancercellerna i en tumör som befinner sig i ett visst stadium av celldelning. Då gäller det att påverka dessa celler medan de celler som just då befinner sig i en vilofas inte påverkas. Men genom att ge cytostatika igen till exempel 2-4 veckor senare kan man nå de celler som vid förra behandlingstillfället var i vilofas och som nu befinner sig i delningsfas.

Detta är förklaringen till att cytostatikabehandling oftast består av en kombination av cytostatika som ges med vissa intervall. Kombinationen av cytostatika kan växla mellan de olika behandlingstillfällena. Man brukar kalla ett behandlingstillfälle för en ”cytostatikakur”.

Biverkningar

Cytostatika påverkar hela kroppen

Cytostatika påverkar naturligtvis inte bara cancercellerna utan alla celler som är under celldelning. Man måste dock komma ihåg att cancerceller är känsligare för cytostatika än normala celler under celldelning. Strävan är att ge exakt så mycket cytostatika att man kan få bort tumören utan att man hindrar för mycket av den normala celldelningen.

Ett barn som växer och utvecklas har en mycket större celldelningsaktivitet än en vuxen människa. Cytostatika påverkar mest de celler som delar sig fortast och det kan man också se på den typ av biverkningar som cytostatika ger upphov till.

Benmärgen påverkas

I benmärgen bildas vårt blod. Benmärgen har en mycket, mycket hög celldelningshastighet. Det betyder att det bildas ungefär tre miljoner nya celler per sekund! Det tillhör regeln att benmärgen påverkas av cytostatikabehandling. De röda blodkropparna sjunker i antal vilket man ibland måste kompensera med att ge blodtransfusion. De vita blodkropparna sjunker också i antal. Dessa kan inte lika enkelt ersättas utan man måste vänta tills de hämtar sig innan ny cytostatikabehandling kan ges.

Idag finns det mediciner som påverkar bildningen av vita blodkroppar så att denna process kan påskyndas. Trombocyterna minskar också i antal efter cytostatikabehandling. De kan ersättas med hjälp av trombocyttransfusion. Ju längre en cytostatikabehandling har pågått, det vill säga ju fler kurer barnet har fått, ju känsligare blir benmärgen för cytostatika. Detta betyder att tiden mellan cytostatikakurerna oftast blir längre ju mer behandling barnet har fått.

Infektionskänslighet

Att cytostatika påverkar benmärgen innebär också att man efter cytostatikakurer kan vara infektionskänslig. Det är vanligt att barnet efter flera genomgångna cytostatikakurer kan få någon infektion som fordrar antibiotikabehandling. Alla människor har på sin kropp och inuti tarmen bakterier som vi normalt inte kan få infektioner av, men när benmärgen påverkas av cytostatika kan man få infektioner av sina egna bakterier.

Detta betyder alltså inte att man kan vidta någon åtgärd för att skydda sig mot dessa infektioner. Vanliga förkylningar brukar inte vara något stort problem under cytostatikabehandlingen. Att överdrivet isolera barnet under cytostatikabehandling är inte meningsfullt, utan snarare skadligt ur social synvinkel. Ibland kan det vara nödvändigt med försiktighetsåtgärder efter diskussion med sjukhuset.

Håravfall

De flesta cytostatikabehandlingar ger upphov till håravfall. Hårcellerna är mycket aktiva celler som ständigt bildar nytt hår. Denna process avstannar när cytostatikabehandling ges men kommer tillbaka när behandlingen avslutas. Att tappa håret under pågående cellgiftsbehandling är naturligtvis svårt speciellt för tonåringar, men är idag betydligt mer accepterat än för tio år sedan.

Idag finns många varianter på frisyrer och det behöver inte alls vara uppenbart för omgivningen att barnet/tonåringen tappat håret utan kan tolkas som ett eget val av modefrisyr. Det är viktigt att komma ihåg att håret alltid växer ut efter avslutad cytostatikabehandling. Det tar mellan fyra till sex månader efter avslutad behandling innan håret har vuxit ut igen.

Hindrar tillväxt av blodkärl

Som ovan nämnts så verkar cytostatika genom att hämma celldelningen. Denna hämning av celldelning innebär att tumörceller kan hindras från att dela sig men också att vissa normala celler hindras från att dela sig. Denna senare effekt kan ibland ha betydelse för tumörbehandlingen.

För att en tumör ska kunna leva vidare och bli större så fordras det att blodkärl växer in i tumören och försörjer cancercellerna med både syre och näring. Cytostatika givet på speciella sätt kan ibland hindra tillväxten av blodkärl och minska tumörens möjlighet till tillväxt. Denna effekt på blodkärl kan man också uppnå med andra mediciner än cytostatika.

Minskad salivproduktion

Cytostatika påverkar celler som utför något ”aktivt arbete”. Till exempel kan cellerna i spottkörtlarna, som tillverkar saliv, minska i aktivitet och barnet får en sämre salivbildning under pågående cytostatikabehandling. Detta leder till att munslemhinnan blir mycket känsligare och ibland kan det uppstå sår i munslemhinnan som kan vara besvärliga.

En minskad salivproduktion påverkar också tänderna och därför får barn och tonåringar som behandlas för cancer speciella råd beträffande tandvården.