I slutet av augusti börjar Akademiska sjukhuset i Uppsala använda en ny utrustning för behandling med protonstrålning mot cancer. Därmed kan fler och framför allt yngre barn behandlas med färre biverkningar. Tekniken med protonstrålning har använts i Uppsala sedan 1989, men har hittills haft vissa begränsningar. Den används främst vid behandling av hjärntumörer samt vid huvud- och halscancer. Protonstrålen är fixerad i horisontellt läge medan patienten sitter på en stol och behandlas från olika håll genom att man snurrar på stolen.
– Det gör det svårt att behandla yngre barn, som ofta inte kan sitta stilla under kanske en halvtimme, det vill säga den tid behandlingen tar. Fördelen med den nya utrustningen är att barnet kan ligga ner och senare även sövas under behandlingen, förklarar Kristina Nilsson, överläkare och medicinskt ansvarig för strålbehandlingsavdelningen.
Utrustningen har utvecklats vid Svedberglaboratoriet i Uppsala och är den enda i sitt slag i Sverige. Barncancerfonden har bidragit med 250 000 kronor till projektet.
I skrivande stund återstår en del att göra:
– Själva behandlingsbritsen är klar, men en del programmering återstår för anpassning till den befintliga behandlingsutrustningen, säger Kristina Nilsson.
EFTERSOM TILLGÄNGLIGHETEN och möjligheten att behandla yngre barn har varit begränsad har hittills mest äldre barn kunnat behandlas med hjälp av protonstrålning.
– Men vi har behandlat barn ner till sexårsåldern. De har fått titta på film och då kunnat sitta stilla under behandlingen.
I de flesta fall har man dock använt konventionell strålning med fotoner och elektroner, där strålningen kan hanteras flexibelt och riktas mot olika ställen av kroppen medan patienten ligger ner. Nackdelen är att metoden ger biverkningar, bland annat i form av påverkan på frisk vävnad. Strålning med hjälp av protoner är betydligt skonsammare, även om den inte ökar effekten av själva tumörbehandlingen. Den innebär minskad risk för framtida biverkningar som kan kräva medicinering resten av livet. Detta har stor betydelse framför allt för barns framtida livskvalitet.
KRISTINA NILSSON HOPPAS nu att betydligt fler barn ska kunna få den hjälpen.
– Vi har byggt upp ett samarbete med läkare i hela landet som ger barn strålbehandling. Nätverket diskuterar och tar ställning till vilka barn som ska behandlas med den nya metoden. Vi tar emot barn från hela landet och även från Köpenhamn.
Omkring 20–30 liknande anläggningar finns i världen, närmast i Schweiz och Frankrike. Den senare motsvarar den som nu utvecklas i Sverige, medan man i Schweiz har kommit längre.
– Där har man lyckats utveckla metoden så att strålen inte är fixerad, utan kan riktas i stort sett hur som helst mot en liggande patient. Det innebär att även mer komplicerade fall kan behandlas.
Tanken är att konstruera en liknande nationell anläggning i Sverige, Skandionkliniken, som kommer att byggas i Uppsala.
– Vi räknar med att den kan vara klar om cirka fyra år. Då lägger vi ner verksamheten vid Svedberglaboratoriet, som är lite av ett provisorium. Trots det är den värd vartenda öre, eftersom vi snabbt vill göra metoden tillgänglig för så många barn som möjligt.
I Sverige strålbehandlas årligen omkring 100–120 barn med cancer. Redan har flera barnläkare hört av sig med anledning av den nya utrustningen.
Karin Liljequist Rydzredaktionen@barncancerfonden.se