Tre av fyra cancersjuka barn botas idag i Sverige. Men de tuffa behandlingarna har ett pris. Att hitta bot som inte ger problem senare i livet, är en av de stora utmaningarna för barnonkologerna. Svenska Läkaresällskapets riksstämma hade barn som tema i år. Öppningsanförandet på mässan i Göteborg angav tonen: barnets väl och ve är grunden för den vuxnes hälsa. Goda råd gavs, om kost och motion, och riskerna med för mycket tv-tittande.
Men om man drabbas av cancer som liten? Hur blir livet då?
Bättre behandlingsmetoder gör att vi har ett stigande antal unga vuxna som överlevt barncancer. År 2005 beräknas ungefär en på 700 svenskar i åldern 25 – 35 år ha haft cancer som barn. Ofta har kontakten med vården avslutats, eftersom det inte finns någon större risk för återfall. Men uppföljning behövs. Annars kan det hända att komplikationer inte upptäcks i tid, och att problemen som dyker upp inte kopplas ihop med barndomens cancer-sjukdom.FLERA AV SYMPOSIERNA tog upp de vuxna barncancer-patienternas problem. På symposiet ”Sena komplikationer av cancerbehandling i barnaåren” diskuterades bland annat hur strålbehandling av hjärnan, särskilt i tidig ålder, kan rubba hormonbalansen.
Vanligast är tillväxthormonbrist, visar ny forskning av överläkare Eva-Marie Erfurth, på Universitetssjukhuset i Lund. Oftast, men inte alltid, ger sig hormonbristen tillkänna redan i barndomen. Övervikt, nedsatt insulinkänslighet och rubbade blodfetter kan ge hjärtkärlsjuklighet i vuxen ålder.PERSONER SOM ÄR botade från barncancer löper mellan tre och tio gånger högre risk att få cancer än andra individer, förklarade professor Stanislaw Garwicz, Universitetssjukhuset, Lund.
Cancer nummer två har ofta, men inte alltid, samband med den behandling man fått i barnaåren. Hjärtats struktur kan påverkas av strålbehandling och vissa cytostatika. Tecken på hjärtpåverkan måste fångas upp så tidigt som möjligt, förklarade Ulf Thilén, överläkare på hjärt- lungdivisionen i Lund. Skadan kan vara akut och övergående – men den kan också debutera upp till ett decennium efter avslutad behandling.
Numera har vi ”snällare” strålbehandlingsmetoder än förr. Av detta skulle man kunna dra slutsatser om färre biverkningar. Ulf Thilén manade till ödmjukhet och visade en rubrik från 1923, som slog fast att ”radium är det bästa för hudens vård”: Hur ser man om 80 år på det vi gör idag? Sitter vi på en tickande bomb?
Ett annat av symposierna tog upp effekten av barncancer på reproduktionsförmågan.MELLAN 15 OCH 25 procent av de behandlade får nedsatt fertilitet. En del får också nedsatt libido, vilket betyder att de inte känner lust. Många frågor väntar på svar: Hur känsliga är testiklar egentligen för strålning? Hur säger man till en ung människa att du ”kanske” kan förlora möjligheten att bli gravid? Kan man kräva av föräldrar i en krissituation att de – akut – tar ställning till fertilitetsproblem som spermainsamling, abortrisker, och andra effekter på sexualiteten? När ska en drabbad ung människa erbjudas undersökning av reproduktionsfunktionen? Vem ska tahand om uppföljningen?
– Det här är svåra etiska frågeställningar, som vi måste diskutera mera, betonade Birgitta Lannering, barncancerläkare och forskare på Drottnings Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Det är känt att fler än två tredjedelar av de vuxna barn-cancerpatienterna har någon form av sena komplikationer. Hälften av dessa har betydande problem. Idag finns inga allmänna rekommendationer för uppföljning. Tanken är att SALUB, Svenska arbetsgruppen för långtidsuppföljning av barncancer, ska utarbeta nationella riktlinjer för långtids-uppföljning. SALUB bildades 2001.
– Målet är att vi ska gå från bot till varje pris – till bot till minsta möjliga pris, förklarade Stanislaw Garwicz.Pia Naurinredaktionen@barncancerfonden.se