Det här är Saga Rosell, 4 år och 8 månader. Hon drabbades av leukemi , ALL i mars 2009. Om två månader avslutas hennes behandlingsprogram.

Uppdateringar;
090711
091105
100318
100630
100831
101227
110829

090705
Vår lilla flicka och Malin, Calle och Alvas lillasyster har leukemi - och hon finns! Just nu finns hon. Hon kämpar varje dag mot en farlig sjukdom och vi är smärtsamt medvetna om att det inte är självklart att vi får behålla vår flicka.
Sagas nya lilla vän , Amanda 3 år, finns inte. Hon förlorade i kampen mot samma sjukdom. Hennes liv har nyss slocknat och det är ohyggligt smärtsamt när liten inte får bli stor. Jag vill starta den här insamlingen tillägnad min lilla flicka som vill bli stor och till minne av hennes lilla änglavän som Saga nu håller hårt i handen i sin fortsatta kamp.

Kunskap och forskning är angeläget och ditt stöd är betydelsefullt! ägna en stunds tanke åt Saga som finns och Amanda som inte finns och ge ditt stöd till Barncancerfonden.
Varmt TACK! // Anna Rosell , Sagas mamma

090711
Det är nu en dryg vecka sedan jag startade insamlingen och jag vill rikta ett stort TACK till alla er som uppmärksammat den! Tack till familj, syskon, vänner, arbetskamrater, dagisfamiljer och naturligtvis alla andra godhjärtade människor.
Ert stöd spelar roll. För mig som förälder. För Saga och för alla andra barn och familjer som är eller blir drabbade. // Anna Rosell

091105
Idag är det precis 4 månader sedan jag startade insamlingen och exakt 20 000 kr har hittills skänkts. STORT TACK!
Vår lilla Saga har nu levt med sin sjukdom i 7½ månad och just nu mår hon bra. Det återstår dock 1år och 10 månader av behandligen så vi tar en dag i taget. Små fjun börjar nu växa på det lilla huvudet och hon har idag tagit sina första steg självständigt sedan hon blev sjuk. Små stapplande stela steg men en strålande stolt och lycklig liten flicka . Helt fantastiskt tycker vi! Språket har utvecklats mycket och plötsligt har hon blivit en stor tjej. Låt oss innerligt hoppas att det får fortsätta i den riktningen!

Det går inte en dag utan att jag tänker på lilla Amanda och hennes föräldrar Tove och Patrik. Deras sorg över en innerligt älskad dotter smärtar oerhört. Det är så förfärligt grymt när ett litet barn dör. Så ofattbart.
Vi förstår att sätta värde på varje minut vi har Saga hos oss. Och det gör vi.

Snälla ni! Fortsätt stöd Barncancerfonden. Det ÄR betydelsefullt. // Anna

100318
Det har gått ett år nu. Saga har fyllt 3 år, hon finns med oss och jag känner en innerlig tacksamhet. Det här året har inte varit något annat likt. Ett år fyllt av oro, ängslan, förtvivlan, maktlöshet o sorg men också glädje, värme, vänskap, tacksamhet och inte minst ett uppvaknande om vad som är viktigt i livet! Familjens och vänners närvaro. Människors hjälpsamhet. Viktiga samtal om det svåra i livet. Men framför allt människors betydelse för varandra!

Minnet av lilla Amanda bär jag som mjuk och vacker bomull kring hjärtat. Hon är med oss. Begravningshögtiden på Gotland är det svåraste jag upplevt men också det vackraste. Den dagen finns i minnet bevarat så länge jag lever.
Jag minns också Anna och hennes föräldrar från ett av våra vårdtillfällen på Drottning Silvias Barnsjukhus. Amanda hade rummet till vänster om oss, Anna hade rummet till höger....båda flickornas liv slocknade 2009. Jag hoppas dom leker, dansar och pysslar tillsammans nu på en annan plats. En vackrare plats.

Vår vardag går vidare. Vi lever livet annorlunda nu men vi har det bra. Saga mår sedan en tid riktigt bra och vi känner hopp om en framtid. Vi träffar Filip, Joel och Ella med föräldrar varje vecka på dagvården och lekterapin. Vi är alla i samma situation men har vår egen historia, gemensamt är förståelsen att leva med barn med cancersjukdom och det är skönt att inte känna sig ensam.

Det återstår 1½ års behandlingstid så det är fortfarande så att vi ser och upplever livet här och nu. Det kommer jag alltid att göra.
Sagas bror , Calle, sa för en tid sedan; -"Mamma, vad ska jag svara när folk frågar hur Saga mår? ..för inte är hon väl frisk nu?". Jag svarade; "-Säg att hon mår bra just nu."
Nuet är det enda vi kan greppa och det enda vi vet någonting om. Jag har efter det här året med Sagas sjukdom insiktsfullt insett livets bräcklighet och jag försöker tänka på det. Jag försöker leva fullt ut. Jag vill verkligen ha levt när jag en gång dör!

Det primära syftet med den här insamlingen som jag valt att starta i min dotters namn, är att uppmärksamma och sprida betydelsen för Barncancerfondens arbete för cancersjuka barn och deras familjer. Det var inte alldeles självklart då jag på detta sätt gör min dotter offentlig. Jag kan dock inte mörka det faktum att Saga har cancer och vi som familj är drabbade. Det är vår verklighet.
Ett annat syfte är att du som läser detta ska stanna upp en stund för att se och sätta värde på ditt liv så som det ser ut just nu. Livet kan förändras på ett ögonblick. Det har vi fått erfara.

Jag har valt att vara personlig för det personliga berör. Jag är övertygad om att det också är det personliga som gör att vi faktiskt bryr oss, och agerar.
Efter Amandas död kände jag starkt att jag ville agera. Det kändes självklart och viktigt att starta insamlingen tillägnad Saga och Amanda med syftet att öka stödet för forskning om barncancer.

Uppmärksamma "Minnet av den lilla flickan Amanda", tillsammans har våra insamlingar hittills inbringat 54 890 kr till Barncancerfondens arbete. Tack.
// Anna

100630
Midsommarflicka med blommor i håret!
Nu har halva behandlingstiden passerat. Hälften återstår. Saga är just nu i slutet av en intensiv och besvärlig period och livet börjar så sakta kännas lite lättare. Den 25 Juni plockade vi midsommarblommor o tände ljus vid Amandas minnesplats. Ett år har gått nu.... Vi tänker mycket på henne och hennes föräldrar. Forskning om barncancer kan göra skillnad. // Anna

100831
Idag har det varit en alldeles speciell dag. Saga har varit på dagis för första gången på 1½ år och träffat sina kompisar! Det var ett roligt återseende för Saga. Mycket känslosamt för oss. En märklig känsla infann sig, känslan att livet på något märkligt sätt stått stilla, gjort en paus. Det va som vanligt, men ändå inte. Barn som då var små med stort hjälpbehov var nu "riktiga små människor" med stort ordförråd och skuttande små ben och mogna utseenden. Det gick upp för mig att vi varit bortresta. Mycket länge.

Det var länge sedan jag grät nu men idag kom tårarna. Dom liksom värkte fram bakom ögonlocken. Många blandade känslor....oerhörd lycka, tacksamhet blandat med sorg och rädsla. En salig mix och en oredig snurr av tankar. Jag tänkte förstås på Amanda som aldrig fick återse sitt dagis. På Sagas nyfunna vän Felicia som just idag , just nu får helvetesmedicin inne på avd 12. På orättvisor. På livets skörhet. På vänners betydelse. Åter kände jag enorm ödmjukhet för livet självt, för det där lilla lilla som betyder så ofantligt mycket. Som en vän att hålla i handen när man börjar dagis. På nytt. // Anna

101227
Vår älskade lilla unge fyller fyra år idag!
Att vi skulle få uppleva hennes fyraårsdag vågade jag inte ens drömma om för två år sedan. Julen har passerat och ute är det gnistrande vitt vinterrike. Vackert.
Om en vecka är det nytt år, 2011, året då Sagas behandling ska avslutas. Jag reflekterar över åren som passerat och tänker att de absolut lämnat avtryck i mej. Jag ÄR annorlunda. Helt klart. Och definitivt på ett positivt sätt.
Tänker att jag skulle vilja ge människor i min närhet "en släng av barncancer" för att dom ska förstå att leva annorlunda. Jag upprörs över egocentrism och ickegenerositet. Över att det finns människor som tycks tro att "alla barn idag blir väl botade"- jag vet alltför väl att så inte är fallet. De har varken den erfarenhet eller kunskap jag har. Det är nämligen inte så enkelt....
Jag vågar dock både tro och hoppas att Saga ska bli frisk. I alla fall just nu. Men vi är många familjer som räds framtiden....och den rädslan kan ingen som inte har vår erfarenhet förstå. För tänk om...

Just nu rullar vardagen, Saga mår bra och vi med. Nu ska blåsas ballonger och rustas för kalas!....för visst ska hon leva uti hundrade år!
En fin present till Saga ,Flis-Felicia, Joel, "stora Felicia", Filip, lilla Ella och alla andra ljuvliga ungar i samma situation- är ett bidrag till Barncancerfonden// Tack.

110829
Igårkväll sändes dokumentären om barn med cancer från Drottning Silvias Barnklinik i Göteborg. Filmen väckte starka minnen till liv. Vi fick möta hoppfulla och mycket tacksamma föräldrar till barn och ungdomar med olika cancersjukdomar. Fyra barn var med i filmen- två är borta. Lilla Frida med AML och tonårstjejen Viktoria förlorade båda i kampen mot sjukdomen. Vi som fortfarande finns kvar och som lever med detta känner åter en oerhörd tacksamhet att våra barn är med oss.
Bidrag till forskning om cancer GÖR skillnad- ekonomiska medel är en förutsättning. Ge ett bidrag och hjälp mig att kämpa för livet, du också.
// Tack.